Efter några veckor med oförskämt bra väder börjar vi så smått vänja oss vid att spendera merparten av den vakna tiden på stadens gator och i dess parker och lekplatser. Frågan är om den övriga befolkningen vant sig vid oss? Det har nämligen tagit en viss tid att bli hemtam med alla ordningar som unge herrn infört (de flesta ackompanjerade av ivrigt viftande och pekande), exempelvis den att man med hög röst skriker "Vaaa ä de dääär?" (eller kortformen "Äddä?") så snart man hör eller ser ett fordon som inte är en bil (alltså en buss eller lastbil eller motorcykel). Eller att man hojtar "Vovovovovov" vid åsynen av en hund och "Kakakakaka" så snart en fågel visar sig, och "Drrrrrrrrr" när man möter en rullator. Eller att man gastar "A-a-a-a-a-a-a" då man passerar genom en tunnel, och skriker upphetsat i största allmänhet i händelse av att en rulltrappa närmar sig. Men det är kanske egentligen inga konstigheter?